Hej och hå. Så var det återigen dags för ett ultraljud och EKG. Jag har varit lite orolig men det visade sig vara fint. Läckaget i klaffen var som innan och stentet satt på plats, pust.

Dock tyckte Dr N att han var lite ful i färgen. Det är konstigt hur fort man vänjer sig vid det. Harry har haft blossande kinder och blå händer och läppar ett tag nu men jag tror att det till viss del beror på kylan och till viss del att han håller igång så mycket. Poxen låg på 75-80% så den har gått ner lite. Kanske att det börja bli dags för nästa operation?

Tack och lov är det äntligen dags för lov och med det värme. Sol sol här kommer vi!

Vi är så trötta på att vara instängda hemma nu. Harry är hemma för tredje veckan nu då magsjukan vägrar släppa taget om förskolan och jag vågar inte släppa dit Harry. Tack och lov har vi superföräldrar som ställer upp och hjälper oss. Den här veckan vabbar Daniel och Harry är glad att ha sin pappa hemma!

Det märks på honom att han saknar sina kompisar. Han ställer sig vid dörren på morgonen i pyjamas och skor och säger "åka bilen nu"... Stackarn....