onsdag 16 juni 2010

Förlåt....dåligt med uppdateringar nu...

Jaha...vart ska jag börja. Totalt blev det två veckor på sjukhus den här vändan. Vi har nu varit hemma i drygt en vecka och det är underbart. Prinsen mår bra men kräks en hel del och är ganska så slemmig i halsen. Vi prövar med näsdroppar och högläge, funkar inte det så behöver vi nog åka in och inhalera lite grand.

Veckan som gått har varit väldigt händelserik och känslofylld. Vi håller på att ställa in Waran på Harry nu och åker då till Borås för att ta prover. Detta tyckte jag kändes lite jobbigt och var orolig över hur det skulle fungera. Alla sa att det funkar jättebra och de är vana vid att rapportera in akutprover till Göteborg. MEN, med vår vanliga otur så missar de Harry.... När jag ringer ner till Göteborg får jag svaret att de inte har några provsvar men det ska nog gå bra att ta samma dos som dagen innan. Då bryter jag ihop, tårarna sprutar och jag skäller på den stackars sköterska att jag tänker fanimej inte chansa på hans doseringar och att de får banne mig leta upp hans provsvar...

En halvtimma senare ringer de tillbaka och läkaren har fått tag i provsvaren fårn Borås som dem GLÖMT att skicka. Glömmer man bort att skicka akutprover??? Hursom så skulle inte Harry ha samma dos som innan så tydligen lönar det sig att få ett sammanbrott ibland...

Helegen spenderades i goda vänners lag i Skummeslöv, Harrys första semester! Han trivdes ypperligt och vi med. Regnet öste ner och set stormade men vad gjorde det när vi hade det så mysigt ändå!

I måndags var det dags för att komma tillbaka till sjukhuset för ultraljud och provtagningar igen. Prinsen, han blir stucken så ofta och bara står ut. Han är min hjälte!

På sjukhuset träffade vi även söta Liv som var där för sin hjärtkateterisering. Väldigt trevligt att se dem igen även fast det är en skum känsla att man blir glad av att träffa folk på sjukhus. Man sak ju alltid hoppas att man inte behöver komma tillbaka, hursom så var det roligt att se dem igen. Vi hände ju ihop i vakrummet ett tag första vändan. Vi träffade även lille William med föräldrar. Han har precis samma hjärtfel som Harry och har också behövt sätta in ett stent på samma ställe som Harry. Han är en månad äldre än Harry och han ska genomgå sin andra op (Glenn)imorgon. Då kommer jag att hålla alla tummar och tår för honom. Dessa grabbar har följts åt hela tiden, och mår på ungefär samma sätt.

Sist vi var inlagda träffade vi även helt kort lilla sötisen Alice, jag hoppas verkligen att hon mår bra nu! Hör gärna av er!! Tänker på er ofta!

Igår var en känslosam dag för mig, det var dags för mina nior att sluta och ta farväl...
Min första egna klass, åh vad det var jobbigt! Jag kommer sakna dem så mycket, när jag kommer tillbaka till jobbet kommer de ju inte att vara där...Jag fick goa kramar, fina blommor och kort, tillochmed Harry fick en present. Mina änglar =)

Foton kommer snart...

4 kommentarer:

  1. Hej, vad bra att ni är kvar hemma och att ni till och med haft lite semester! Vi kom hem i tisdags kväll, Alice repar sig allt eftersom. Hon hade några tuffa bakslag efter operationen, låg nedsövd i resp en vecka på IVA och veckan efter det var lite seg. Hennes op resultat är ju inte helt optimala pga hennes lilla vä kammare, så hon går på 5 mediciner och vi ska till Gbg i höst för koll och se om vä kammaren "växt" till sig. Kan bli mer op, kan behöva sätta in mekanisk klaff! Vi får se, nu ska vi försöka få tjejen att bli sig själv efter alla bravader på sjukhuset.
    Kram på er! Annika o Alice

    SvaraRadera
  2. Hej på er! Skönt att ni är hemma ett tag och t.o.m. haft lite semester, vad bra! Det var härligt att träffa er, men så klart är det ju inget man önskar, att träffas på sjukhuset under sådana omständigheter! Harry är helt underbart söt! Alice mår bra men vi ska tillbaks till Gbg på koll om 3 mån. Hennes op gick bra men på grund av hennes lilla vä kammare så är resultatet lite si och så. Hon får massa mediciner nu som håller hjärtfrekvensen nere och med tiden hoppas dom att vä kammaren ska växa till, vi får se! Klaffen läcker också en del så vi får se om det fortsätter så, kan bli att dom måste sätta in en mekanisk klaff. Det går upp och ner när man har hjärtebarn och blir inte alltid som man tänkt, men det brukar bli bra till slut! Massor med kramar till er från oss!

    SvaraRadera
  3. Oj vad konstigt!! Det första jag skrev den 17/6 hade inte kommit upp den 19/6 så jag skrev igen, nu blev det dubbelt. Hoppas Harry mår hyffsat bra. Kram på er/ Annika o alice

    SvaraRadera
  4. Hejsan
    Vart tipsad om eran fina blogg.
    Det är med tårar jag läst men också med er glädje jag känt.
    Jag har en liten Aron med HLHS, 11 månader nu.
    Livet fick en helt annan mening nu.
    Önskar er lycka till med allt och hoppas få läsa mer ifrån er,det känns bra att veta att man inte är ensam.
    /camilla

    SvaraRadera