måndag 7 januari 2013

Ny insamling på gång...

Nu är det återigen dags för Alla Barnhjärtans månad att dra igång. Jag blir alltid lite taggad av sånt här, vill gärna hjälpa. Här är en länk till Harrys hjärta http://www.hjart-lungfonden.se/insamlingshjarta/Topplistan/Harrys-lilla-hjarta_4698/
där man kan gå in och sms till hans insamling. Jag ska visa er ordentligt en dag men min energinivå är under all kritik. Att ta sig till jobbet, jobba och ta hand om Harry är i princip det jag orkar.

Det går lite utför här kan man säga. Idag har jag ringt till Göteborg och sagt att vi kan komma när som helst med ett par timmars varsel om de skulle få någon av-bokning. Jag vill inte se min prins dålig längre. Droppen var i morse när vi skulle åka till förskolan och han sa att han inte ville dit för att han inte var snäll mot de andra barnen. Hur håller man ihop det då undrar jag? Han vet att hans beteende inte alltid är ok men kan inte hjälpa det. Jag grät i bilen, mitt hjärta blöder för honom.

Nu hade det gått bra idag men jag vill inte att han ska känna sig som en sämre människa. Jag vill inte det.

Det är påfrestande för psyket att stå vid sidan och se den man älskar mest på jorden bli sämre. Det är dubbla känslor att längta efter en operation som antingen kan hjälpa honom i flera år eller så vaknar han inte mer. Jag vill dra täcket över huvudet och vakna ett annat år...

Det finns en massa positivt också, som att jag har världens goding som nu är störtskön i sina resonemang. Favorituttryck nu är "Tyvärr mamma, inte ännu" om det mesta jag vill att han ska göra. "Alldeles strax" är en annan favorit och "Aldrig, aldrig nånsin" används flitigt när han är arg. Men det bästa av allt är ändå ett uttryck från hans favoritprogram Umizoomi "Milda makaroner", haha...underbart!

8 kommentarer:

  1. Styrkekramar till dig Lisa!! Längesen vi sågs nu.. men har tänkt på er! Underbart kort på Harry med granen på huvudet!! Massa kramar / Nina

    SvaraRadera
    Svar
    1. <3 Kramar till er! Vill gärna träffas snart!!!

      Radera
  2. Är förskollärare och spontant känner jag att din sons pedagoger gör ngt fel om de får honom att känna sig så misslyckad och "elak". De ska stärka honom och hans självkänsla genom att hitta situtioner där han lyckas och är duktig. Alla barn har rätt att få känna så. De skulle t.ex. kunna ta in honom med ett el. ett par barn, kanske yngre, så att han dels orkar hålla deras tempo och dels för att ska få känna sig duktig som kan saker som de inte kan och som han kanske kan hjälpa dem med. Han ska vara i en miljö där han orkar vara den fina pojke som han säkert är. Han ska inte utsättas för misslyckanden, som att han slår andra barn etc. Om jag vore dig skulle jag sätta mig ner med pedagogerna och kartlägga de timmar han är på förskolan och se vad ni kan göra för att han ska få må bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Harrys pedagoger är fantastiska och han älskar vara på förskola när han kommer dit. Men det är just självinsikten att han vet att han gör fel och kommer på sig själv i ögonblicket och då blir han ledsen. Harry har resurs alla timmar han är där och de gör ett jättebra jobb. De anpassar hans dag efter hans ork och han älskar dem verkligen. Han känner sig sedd och duktig och det är inte det som problemet ligger. Det är när han inser vad han gör och inte kan behärska sig som han mår dåligt över.

      Han är ofta utanför barngruppen, men hans beteende kan vara helt oprovocerat, han går förbi någon och slår till. Nu har han varit på förskolan tre dagar och det har gått bättre än innan jul. Nu har han stannat upp själv och stoppat innan han slår och konstaterar att man inte får göra så. Det är bra, jättebra men det som jag tycker är jobbigt är att han mår så pass dåligt att han blir arg och frustrerad och inte kan sätta ord på det. Och jag kan inte göra det bättre. Pedagogerna gör ett enormt jobb och de ska ha en eloge för jobbet de lägger ner.

      Tack vare dem och de engagemang de visat har vi möjlighet att ha honom på förskola. Skulle jag inte känt det förtroendet skulle jag stannat hemma med honom. Harry orkar inte hålla någons tempo så värst länge. Hemma vill han mest sitta stilla. Pedagogerna har anpassat hans vardag ypperligt, de tar med Harry och en el ett par barn och hittar på saker, de tänker igenom alla situationer som kan dyka upp och anpassar dem efter Harrys behov. Jag har inga klagomål alls. Jag önskar jag kunde visa hur glad Harry är när han är glad. Han kramar och pussar alla innan han går hem och han gör det innerligt. Det är viktiga personer för honom!

      Radera
  3. Hej Lisa. Jag har en pojke, Albin 5år, som till sättet liknar Harry på pricken. För lite mer än 1 år sedan fick han en tcpc i Göteborg. Helt annorlunda grabb efteråt. Det kommer bli bra med Harry, det kommer bli perfekt. Vi bor i Sandared och ni får gärna höra av er ifall ni undrar något! Mvh Fam Hansson. Hansson@infront.no

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!! Jag hoppas att det kommer gå lika bra för oss som för er!

      Jag kommer säkert höra av mig med frågor....än vågar jag knappt tänka så långt fram även om det antagligen bara är några veckor kvar...

      Radera
  4. Harry, denna underbara Harry! Älskar hans spontana och fantastiska kommentarer! Hoppas vi ses snart, antingen på förskolan eller kanske på Ica, med våra bilar snackandes utanför :)
    Stora kramar till eran starka och fina familj!
    Mia

    SvaraRadera
  5. Hej Lisa. Ville bara säga att jag tycker att Harry är en helskön kille! När vi kommer in på förskolan och träffar honom så blir man bara så glad. Sven blir alltid glad när han ser Harry! :-) Jag hoppas att han snart får må bättre och att han slipper känna att han gör saker som inte är så bra. Han kan ju inte riktigt styra det. Kram Sandra

    SvaraRadera