Vi är hemma och vi är trötta, därav inget bloggande. Vi kom hem sent i måndagskväll och tiden har gått i ett sedan dess.
Igår kom Marie, min kära vän och kollega ut med presenter till oss från jobbet. Harry var i himmelriket, han kunde inte fått finare paket.
Paketen var en riktig fullträff då Harry älskar Bilar. Jag blev så glad, världens finaste kollegor som tänker på oss! Jag har ett bra jobb med fantastiska kollegor och elever. Den omtanken värmer.
Vi är verkligen lyckligt lottade när det kommer till stöd runt omkring oss. Vänner och familj har verkligen visat att de finns där för oss under den här tuffa tiden som varit och är.
Jag ska försöka ta mig i kragen och skriva ett inlägg i kväll om det som varit det senaste. Mycket positivt har hänt med inslag av en del bakslag men överlag så är allt bra och vår kille är glad och rosa.
Den här bloggen handlar om vår prins, vårt älskade hjärtebarn Harry. Han föddes en solig måndagsmorgon den 15 mars 2010 med hjärtfelet HLHS. Första operation skedde när han var blott fyra dagar gammal. Efter det har han genomgått flera operationer samt Glennen. Nu är det förhoppningsvis bara en operation kvar mot ett enkammarhjärta- TCPC. Följ vårt liv i med och motgångar. En ständig kamp om mat, vikt och välmående...och en himla massa lycka med en fantastisk lite kämpe!
torsdag 21 februari 2013
Vilken lycka!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej! Så kul att höra att ni är hemma och att det går så bra för Harry! Vilken skillnad det är på honom. Jätte fin färg i ansiktet. Idag när jag sa till Sven att vi behövde skynda oss lite för vi ska till förskolan så säger Sven: Harry! Nej sa jag han är på sjukhuset. Sven: hos doktorn? Jag: ja. Sven: han måste hinna! Jag: vaddå hinna? Sven: Hinna förskolan!! Med detta vill jag bara tala om att Harry är saknad på förskolan och att vi hoppas att han snart kan vara tillbaka hos dem! Kram Sandra!
SvaraRaderaVad skönt att höra! Vilken kämpe han är, Harry. Tack för efterlängtad uppdatering.
SvaraRadera