Den här bloggen handlar om vår prins, vårt älskade hjärtebarn Harry. Han föddes en solig måndagsmorgon den 15 mars 2010 med hjärtfelet HLHS. Första operation skedde när han var blott fyra dagar gammal. Efter det har han genomgått flera operationer samt Glennen. Nu är det förhoppningsvis bara en operation kvar mot ett enkammarhjärta- TCPC. Följ vårt liv i med och motgångar. En ständig kamp om mat, vikt och välmående...och en himla massa lycka med en fantastisk lite kämpe!
lördag 17 april 2010
Nu bär det av mot nya äventyr!
Dagarna känns otroligt långa när vi sitter på vårt vakrum men ändå så springer de iväg. I måndags blev Harry fyra veckor och i torsdags var han en månad gammal. Vi har alltså spenderat lite mer än en månad här i Göteborg. När vi kom hit var det tjugo minus och stora snövallar. Vi gick i tjocka vinterjackor och stövlar fram och tillbaka till sjukhuset. Nu har våren kommit till Göteborg och vi har bytt stass till converseskor och vårjackor. Livet känns lite lättare när solen skiner.
Harry växer och mår rätt bra. Han fokuserar blicken mer nu och han har börjat att le ibland. Han arga blick visar sig dock allt som oftast ändå, fast mest när det kommer till att bli stucken.
Veckan som gått har bjudit på en del provtagningar, ultraljud, dietistmöten, utomhuspromenader och två besök på Ronald!!!!
I går skulle vi flytta till eget rum, jag var väldigt taggad och nervös men när vi kom tillbaka efter lunch ligger Harry återigen med syrgas. Jag blev så trött och så ledsen. Då orkade jag inte mer kände jag. En sak jag lärt mig här är att aldrig ta ut något i förskott för gör man det så blir man besviken. Så igår blev det varken promenad eller flytt istället blev det vak med en trött son.
Idag tar vi nya tag igen. Vi har lämnat vakrummet och installerat oss i rum nummer 10 på avdelning 323. Det känns otroligt skönt men samtidigt skrämmande. Inatt ska jag sova hos min son för första gången. Jag ska vaka över honom, det är mitt ansvar att se till att han andas som han ska och inte krånglar. Jag är otroligt nervös samtidigt som jag längtar efter att äntligen få vara hos honom en hel natt istället för att behöva lämna honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Han är så fin!! :)
SvaraRaderaHan är riktigt riktigt fin lille Harry!!
SvaraRaderaÅhh räkna inte med att få så mycket sömn! Dels kommer sköterskorna in stup i kvarten och sen ligger man inte så jäkla gott i "korv-i-bröd-sängarna"!
SvaraRaderaUnderbart att han mår så mycket bättre ändå! Även om han har syrgas så klarar ni säkert galant av att ha honom på eget rum! Vi hörs på måndag när vi kommer ner! kram
Ååh Lisa ! Först så ser man bilderna på en så otroligt mycket piggare o gladare liten kille o man blir så glad att det går åt rätt håll! Sen läser jag om nya bakslag ...vad ni måste gå igenom! Men det känns ändå som att han blir starkare o starkare, han ser starkare ut :)! Och han har ändå gjort väldigt stora framsteg på bara en månad efter en sån operation som han gått igenom !
SvaraRaderaHärligt att ni har kunnat umgås med den lille gulleplutten utan en massa slangar ivägen. Skönt också att ni kunnat komma ut lite och förhoppningsvis fått lite ny energi av solen o vårluften och lille Harry som lyst som en sol han oxå ! Så gott att se ! Han kommer säkert att pigga på sig igen! Kramar från mormor
Gudomligt söt liten son ni begåvats med. Jag håller alla tummar för att natten går bra och att ni snart får komma hem med lillen. Kramar Catrin
SvaraRaderaHan är verkligen så vacker!
SvaraRaderaKramar till er!
SvaraRaderaMarty
Han är helt ljuuvlig lille Harry!
SvaraRaderaTa hand om er!! Puss och kram ellan
Harry är bedårande Lisa! Såå otroligt söt... Han är/kommer bli så stark med er som föräldrar, som han säkert noggrannt valt ut!! Jag tänker på er ofta!! Ta hand om varandra.. Kram Johanna
SvaraRadera