Han går själv!

Bloggen har fått stå i skuggan ett tag nu och helt ärligt saknar jag den och kommentarerna från er. Anledningen till detta är att min prins, mammas stora stolthet har valt att ta steget ut i världen genom att börja gå själv. Ja, ni läste rätt, han går!

Det går snabbare för var dag och nu har han övergett krypandet totalt. Jag är förtjust och mäkta imponerad över hans bedrift. Jag började tvivla på att han aldrig skulle släppa taget om mitt finger och att vår sjukgymnast skulle bli besviken i augusti när det är dags för den extra kontroll för att se att han verkligen kan gå. Men nu är det inget problem längre för snart springer juvelen!

Han ler med hela sitt lilla ansikte när han ser hur vi reagerar på honom när han går och han är mäkta stolt över sin prestation. Underbara Harry jag blir så glad. Men som vanligt med Harry har ju allt också en baksida. Han blir allt mer blå och sover mer. Han är nöjd med att sitta och titta på Händiga Manny på datorn i flera timmar. Maten på dagen går inte så bra och på natten har han värk i sina ben och är ledsen ofta. Vi vaknar nästan en gång i timman nu. Jag känner att han behöver sin kat nu och det är skönt att det inte är många dagar kvar nu.

Han ser så pigg ut och han ger allt så länge han orkar och sen sover han. Det är underligt hur fort man rättar sig i den nya orningen. Först sov han jämt, sen sova han två gånger om dagen och nu sover han en gång per dag tills för två veckor sedan då han börjat sova två pass igen och däremellan ändå kunna sitta och vara lugn i timtal. Man vänjer sig fort vid förändringar och jag oroar mig att jag ska missa något men det gör jag nog inte....men konstigt är det...hur vi anpassar oss.

För övrigt har Harry utökat sitt vokabulär med orden;

Klocka (kock-a)
Blomma (bom-a)
Katt
Bil

Hittade inget kort där han går nu men ni får ett kort på hur söt man kan vara när man precis vaknat efter middagsluren... Ska hitta en film med mästaren sen...