En brag. En skön dag. En lycklig dag. En dag att ladda batterierna på. En dag att le åt. En dag bland många andra dagar men en dag då jag sitter och känner mig helt nöjd i soffan och bara slappnar av utan ångest och ängslan.
Idag har Harry varit en heldag på förskolan och det har gått bra. Riktigt bra. Till frukost ville han inte äta och då satt jag med vid bordet. Resterande del av dagen höll jagmig undan och satt inte med alls vid målen och det blev succé! Det är kanske lite skevt att kunna vara så glad över att pedagogerna lyckas fenomenalt och där jag misslyckats fatalt men jag är nöjd.
Det är inget annat som är av vikt än att just Harry mår bra och det gör han där. Han står och hänger på grinden när vi kommer dit på morgonen och han vill inte åka hem på eftermiddagen. Det är ett gott betyg och att han dessutom äter är så underbart att jag fäller en liten tår av lycka för att det är en sådan lättnad. En enorm tyngd som faller från mitt bröst, maten. Nu har det gått en dag men jag tror på det här. Jag ser fram emot den här resan. Nu hoppas jag att vi klarar oss fram till jul utan fler infektioner och att nästa vikt på Harry visar fina siffror. Vågar jag hoppas på 11 kilo eller är det ett önsketänkade?
Imorgon ska vi till Göteborg. Vi ska dit på en läkarundersökning för öronen men vi är kallade till kirurgmottagningen på centralkliniken så jag undrar om de ska sätta rör direkt imorgon. De har telefontid trettio minuter varje dag men när jag har ringt är det alltid upptaget så jag har inte en aning om vad som är på gång. Ska de söva honom hade jag velat ha Daniel med mig men nu är han bortrest så jag får ta mig dit ensam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar