Jag sitter och matar Harry nu och funderar över gårdagskvällen. Sambon spelade golf på dagen och på kvällen var det lite pub och quiz. Frågesport är bland det roligaste jag vet men jag skulle inte följa med för vi vågade ju inte ta med Harry dit. Jag följde med Daniel till grannen och pratade lite och när de gick så blev jag så där trött på allt.
Jag ville också följa med, jag ville också ha roligt, inte sitta hemma i soffan. Daniel sa att jag fick ta beslutet huruvida vi skulle ta med honom eller inte och jag valde fel. Jag sa att vi går dit och kollar ( stället ligger femtio meter från vårt hus). Vi var där i en och en halv timma och jag tror Daniel kopplade av i ca noll minuter. Jag satt med en hand på vagnen konstant men det var rätt ångestladdat. Det dåliga samvetet kom som ett brev på posten.
Tänk om vi utsatt honom för en risk nu, eller det gjorde jag ju men ibland orkar man inte vara så jäkla duktig. Jag orkade inte. Men nu för att jag inte orkade vara stå emot då så har jag istället legat vaken halva natten och grubblat på vad jag utsatte honom för, kommer han bli sjuk nu. Så nu är jag ännu tröttare än vad jag var innan. Fan, rent ut sagt vad jobbigt det blir när man gör fel!
Jag har burit över lillen till vår säng nu och han ligger och snusar gott i sin kudde. Jag hoppas att inga baciller har fått fäste i hans lilla kropp för det klarar nog inte mitt samvete av...
Innan
Lisa, din stackare! Klart man inte orkar vara duktig hela tiden, (jag vet hur det är) men när man mår sämre efter än om man varit hemma och haft tråkigt (som alltid! :( ) då är det ju inte värt det! Men man har ju inte så mycket kul när man står mellan operationer, så det är väl inte konstigt om man vill ut och ha lite kul EN gång. Försök att glömma det hela, gjort är gjort och skulle han bli sjuk så vet ni i alla fall inte om det var därifrån eller om någon annan dragit med nå´t hem. Ni gör det så otroligt bra och kan vara stolta över det!
SvaraRaderaStyrkekramar från Annika o Alice
Jag förstår att ni är rädda för infektioner men var inte för hårda mot er själva. Nu vet ju inte jag vad ni fått för restrisktioner från er läkare men tom vi som har en hjärttransplanterad dotter med helt utslaget immunförsvar träffar folk ibland. Antar att Harry låg i sin vagn och så länge ingen förkyld person var nere i vagnen och andades och pillade på honom så tror jag ni kan va lugna. Jag vet hur det är att ständigt få hålla sig undan och mer eller mindre isolera sitt lilla mirakel, jobbigt som tusan, men dom är värda det!! Bit ihop, det blir snart bättre! Lycka till vid nästa operation. GLENN brukar vara den "lindrigaste" operationen om det kan vara till nån tröst?? kram från en annan hjärtebarnsmamma
SvaraRadera