tisdag 7 september 2010

Tre timmar kvar och mina nerver har visat sig

Jag har varit hur lugn som helst hela tiden men nu tog väntan en annan vändning.
Vi satt och åt frukost här på Hotell Odin, (ett väldigt fint och bra ställe på alla sätt och vis) i bakgrunden spelas lugn och stillsam musik. Vad hör jag då om inte Ted Gärdestads Himlen är oskyldigt blå, tårarna ger sig tillkänna direkt. Vidare fortsätter de med att spela Andrea Bocelli och Sarah Brightman Time to say goodbye...då ger jag upp och lämnar frukosten. Nu väntar vi på att åka till sjukhuset....jag vill bara stanna här och mysa med min lilla groda.

Han har kommit på att han kan räcka ut tungan och det är vad han övar sig flitigt på just nu. Bild kommer senare när jag har hittat usb kabeln till kameran...

Här få ni en annan bild tagen från telefonen men han vägrar räcka ut ungan....han har fått hicka nu och mycket irriterad över detta.

3 kommentarer:

  1. Herregud, jag blir ju gråtfärdig av att läsa det du skriver. Du hittar verkligen åt kärnan i hur det känns. Han är så förbaskat gullig på den där bilden också.

    Nä, nu kommer jag att gå och tänka på er hela dagen. Jag håller tummarna för er här borta och hoppas snart få höra att allt har gått bra. Kram på er, hela familjen!

    SvaraRadera
  2. Om man kan skicka styrka genom telepati så gör jag det nu!

    Uppdatera när du vet mer!

    Massa kramar från mig

    SvaraRadera