Ultraljud

Idag var det då dags för att återigen packa in oss till Borås för ett nytt ultraljud av Harrys aortabåge. Vi kom dit och Harry var på gott humör. Vågen visade fina 10470g mycket stolt mamma...direkt efter så kissade han så kanske inte riktigt å fina siffror men ändå...

Sköterskan som tog kontroller poxade Harry till 91%. Inte en chans sa jag men hon hävdade att hon fick en bra kurva. Det var en fin kurva men det saknades signal så det var ingen bra mätning...Läkaren höll med mig och det var ju bra, inte en chans att han kommer upp i över 90% syresättning...

Harry blev ledsen nr var dags att få midazolam men det verkade ganska snabbt och ultraljudet flöt på bra. Harry gjorde ändå ett svagt motstånd men han var inte ledsen. Bra med vilja att visa att han inte vill och inte accepterar vad som helst. Nu var detta en viktig undersökning så så det var skönt att den blev avklarad.

Det visade sig att hastigheten i aortabågen var något förhöjd om man jämför vad den var när han var nyopererad och det var förväntat.

Efteråt var det lite värre. Harry var rätt groggy och sov i bilen. Vi mötte en bekant på vägen ut och han var så snäll och hade följe med oss och plackde upp både nallar och flaskor som Harry kastade omkring sig, Tack! När han började vakna och jag tog ur honom ur bilen så var han väldigt ledsen. När vi kom in så fick jag inte ta av honom vare sig jacka eller skor utan att han började skrika. Efter ha suttit ett bra tag i soffan framför Barnkanalen gick det bra och sedan var han återigen vanliga glada Harry.

Lite obehagligt tycker jag att det är med att droga honom innnan undersökningar men jag förstår att det är nödvändigt. Jag hoppas bara att det blir bättre med åren...

Nu laddar vi om för att ta influensavaccinet om en till två veckor för de hade i nte fått in det än annars hade jag bett om det idag...

Ja, det var den dagen det. Rätt ok ändå det kunde varit mycket värre...

Jag grät en skvätt i bilen på vägen dit men väl där skötte sig alla bra.