måndag 9 januari 2012

Nu är det dags igen!

Årets insamling är igång. Alla barnhjärtans månad börjar snart men hjärtat slår redan. Detta hjärta ska växa sig starkt och stort och skänka pengar till forskning så att Harry och hans kompisar får en bättre framtid.

Nu är vi inne på år 2012. Året som jag hoppades skulle vara operationsfritt. Nu väntar vi på operationstid ändå. Inte just hjärtat nu men öronen. Det är ändå en sövning och jag fruktar sövningar.

Året som kommer har jag stora förväntningar på. Jag hoppas att Harry kommer äta
och växa sig stor och stark. Iaf hoppas jag att han kommer komma över elva kilo.

Jag hoppas även att jag ska få ett bra år och kunna släppa på en del tvivel som jag går runt och bär på.

Vet ni att jag försöker föreställa mig Harrys framtid men det går inte. Jag kan inte se längre än till nästa steg, nästa sövning kanske så långt som till TCPC operationen men efter det så går det inte.

Jag förvånas ständigt över hur stor han har blivit för jag räknar aldrig med att han ska bli äldre.

Jag kan lyssna till andra som pratar om sina barn och säger "Tänk när de blir stora och gör si och så" Jag kan aldrig tänka så för den bilden går inte att projicera i mitt sinne.

Däremot så har jag sett och drömt Harry begravning fler gånger än jag önskar. Jag kan se en liten vit kista, aldrig en stor utan en liten liten vit kista som passar ett litet barn. Jag kan se blomsterarrangemangen och kransarna med hälsningar. Jag vet vilken musik som skulle spelas. Jag kan se mig själv uttömd av sorg och tom på energi. Jag kan se mitt liv utan mening, utan vilja, utan Harry. Det är torrt och dött.

Jag vill inte drömma dessa drömmar, jag vill inte tänka de tankarna, jag vill inte ens föreställa mig den skräckupplevlsen att förlora sitt barn. Ändå spelar mitt undermedvetna mig dessa fula elaka spratt. Jag blir ledsen och rädd.

Nu blev detta inlägg inte som jag tänkt mig men jag orkar inte ändra. Jag skulle var positiv men nu blev det så här....

Jag hoppas att 2012 blir ett år då rädslorna överbyggs och byts ut mot tankar om en ljus framtid.

Vill du vara med att bidra till Harrys ljusa framtid tackar jag dig.

Sms:a BARNHJÄRTA 50 1714 Namn till 72910 för att skänka 50 kronor
Sms:a BARNHJÄRTA 100 1714 Namn till 72910 för att skänka 100 kronor
Sms:a BARNHJÄRTA 200 1714 Namn till 72910 för att skänka 200 kronor

I år slår vi rekord!

1 kommentar:

  1. Jag skänker varje år till barnhjärtan.
    Jag är själv ett barnhjärta, dock visste jag inte om det förrän i vuxen ålder. Då jag fick symptom.
    I våras blev jag transplanterad med hjärta o lungor. Läser ofta här om Harry som verkar vara en härlig pojke. Allt väl till er.
    Varma kramar Åsa

    SvaraRadera