Harry har gått upp 50g den här veckan. Dock vägde vi honom precis efter han fått sitt vätskedrivande och inte kissat än så det är inte plus den här veckan iaf. Harry vill inte äta någon mat el puré alls. Han äter infantrinin bra men då han börjat äta snabbare kommer kaskadkräkningarna som ett brev på posten. Det är supersvårt för jag vill att han ska äta och är jätteglad att han börjar visa att han vill men samtidigt så vet jag ju att när han äter allt på en gång kommer det upp direkt...det är jobbigt nu!!!
Men men det löser sig säkert som allt annat.
HEj
SvaraRaderaAntar att du får mycket tips på hur du skall göra och inte, så jag skall inte vara sämre, utan ger dig ytterligare ett ;-)
När Oscar var liten så åt han inte heller. Vi har testat varenda näringsdryck och puré som finns. Vi har berikat med Duocal, Calogen, maxijul och you name it. Vi har tvingat i honom Drömyoggi, hällt allt från matolja och flytande margarin till grädde i både välling och annan mat.
Många tårar,kräkningar och en viktkurva på -4 senare så fick vi frågan om vi inte skulle prova med knapp. Oscar hade varit konstant sjuk och magrade mer och mer för varje vecka som gick.
Ett relativt akut beslut togs och man opererade in en knapp. Efter det gick han upp i vikt, blev piggare, friskare och framförallt gladare. Vi slapp tvinga i honom mat och han äter det han är sugen på.
När han är sjuk så matar vi saktare (mha matpump) slipper allt elände kring maten, och det bästa, man kan ge mediciner den vägen, slipper tvinga i äckliga tabletter som lätt tenderar att vända sig i magen och komma upp igen. Man kopplar på vid behov så att säga. Har han ätit bra nån dag så ger vi mindre i knappen.
Jag har hört av andra hjärtemammor att kräkningarna brukar minska när man blir av med nässonden då den retar lite och även när man ger maten med flaska så tar det helt enkelt alldeles för mycket av energin för att maten skall stanna kvar i magen. Energin som kan vara bra att ha till roligheter istället.
Tänkte bara försöka att ge en positiv bild av att ha knapp, det är inte så tokigt, jag vet, jag var jätte skeptisk till en början, men det ger så mycket mer glädje och ork till annat.
kram
Håller helt med Hannu. Att sätta knapp innebär ju inte att man ger upp hoppet om att barnet i fråga ska lära sig äta. Kampen blir bara lättare. Jag var oxå motståndare till knapp på min dotter men tillslut gav vi med oss och det är jag glad för. Nu använder vi i stort sett inte knappen alls men det är tryggt att den finns där om det dyker upp en otäck infektion eller nåt som gör att hon inte vill äta igen. När Ester var i ung det skicket som Harry är i nu så hade hon helt enkelt inte energi tillräckligt för att både kunna äta maten och ta hand om den (behålla den). Så mitt råd är BE OM PEG!!! Jag lovar ni kommer inte att ångra er.
SvaraRaderaKram o lycka till