Vi går och väntar på besked på kromosomanalysen och nu börjar jag bli otålig. Jag är i ett tillstånd där jag bara vill se framåt och ta tag i det som kommer men jag kan inte det nu. Tänk om det visar sig vara något fel, tänk om jag bara kommer få ha min lille kille i ett par dagar. Hur ska jag överleva då? Jag lever mitt liv några timmar i taget. Jag vill tränga bort alla onda tankar, vill vara positiv, men det är tufft...
I helgen var vännerna som emigrerat till Göteborg här och det var så roligt att träffa dem. Jag var glad mesta delen av tiden men sen kommer tårarna och det finns liksom ingen hejd på dem när de kommer. Jag försöker tänka framåt, att planera saker men det går inte. Vi satt och längtade till sommaren, men jag vågar inte längta dit för hur kommer mitt liv se ut då? Kommer jag ha ett barn eller inte? Jag vill så gärna vakna upp ur den här drömmen nu!!!
Livet just nu är verkligen som en bergochdalbana...Senast torsdag nästa vecka kommer provsvaren. Hoppas hoppas på goda nyheter!
Idag har mamma varit här och bjudit mig på lunch och efter det åkte vi till mormor och fikade. Roligt att kunna komma ut lite och få lite annat att tänka på! Vi oroar oss för lite olika saker. Jsg oroar mig för mina provsvar och mormor oroar sig för om hon ska kunna köra bil på onsdag om det snöar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar