Fullspäckad helg

Helgen har förflutit på ett mycket trevligt sättt. Har haft fokus på en massa andra saker än lillkillens hjärta och det har faktiskt varit skönt att kunna släppa det stundtals.

I lördags var vi på en mycket trevlig 50års fest. Tackar, tackar!! Jag vacklade in i det sista om jag skulle våga gå dit. Det är inte direkt så att man vill sitta på ett kalas och gråta. Men, jag bestämde mig för att gå. Sagt och gjort, gick vi dit och vi hade en jättetrevlig kväll. Måste bara säga det igen, vi är sååå lyckligt lottade som har så många människor runt omkring oss som bryr sig, tänker på oss och hoppas att allt ska gå bra för oss. Jag fick så många innerliga kramar och lyckönskningar att jag var helt rörd när jag kom hem. Jag som inte ens vågat mig ner till Ica sedan jag fick beskedet, träffade 90 pers på samma gång. Nu känns det som om alla i omgivningen vet och det är skönt!

Idag har jag och mina gravida vänner varit och fikat. Fyra tjocka magar satt på Torgstallet och ventilerade alla våra gravidfunderingar och jämförde putande navlar. Vi var rörande överens om att navelpiercingar inte gör magen direkt vackrare....Tänk på det...

Det var i alla fall väldig trevligt att träffa dem och bara få vara gravid ett tag. Att kunna sitta och dividera om olika nojor eller undringar man har, att längta efter att veckorna ska gå och vi alla ska få våra bebisar. Nu börjar förlossningen ändå göra sig påmind....smärtlindringar och snitt...hur det detta sluta? Härligt är det att ha andra i samma sits att älta med. Jag kan tänka mig att det inte är så roligt för icke-gravida och sitta och lyssna på dessa frågor.

Jag märker att jag och mina vänner blir mer och mer fokuserade på det som komma skall. Inget annat är egentligen lika intressant. Hur jobbigt det än må vara nu med en mage som krossar mina revben, mosar mina inre organ och förhindrar mig från att sova gott om natten älskar jag den över allt annat och kan inte låta bli att konstant klappa den. Min allra käraste skatt!

Söndagen fortsatte på ett trevligt sätt med en god middag hos svärmor....det är då det är lite synd att magen sitter där den sitter...Jag ville gärna äta mer, men det gick helt enkelt inte. Jag har idag fått reda på att magen står som högst i v 35-36 sen sjunker den. Jag längtar dit, för då kommer jag äta i kapp allt det jag missar nu!