Min lilla groda...
Harry har haft några dåliga matdagar nu och det visade sig på vågen, 7740g -110g från förra veckan. Jag försöker ändå se det positivt för om vi slår ut det på en månad så har han ändå gått upp från 7440g....Jag undrar om han får godkänt av läkaren nästa vecka eller om han kommer propsa på knapp då. Just nu vet jag varken ut eller in. Ena dag är jag för, andra dagen emot. Ena dagen äter Harry mat, andra dagen så kastar han allt i backen och kniper ihop sin lilla mun så hårt det bara går.
Det är nästan svårt att hålla sig för skratt när han tar fram den minen men nästan lika svårt är det att hålla tillbaka tårarna som bränner bakom ögonlocken och vill fram för att man känner sig så hopplös när ingenting fungerar... Pest eller kolera, jag vet inte!
Förstår känslan, men tyvärr så är det så det brukar se ut för våra hjärtbarn. Ett steg fram och två bak. De flesta barn med allvarliga hjärtfel har tyvärr knapp och det är ju inte för intet, utan för att det på sikt är nödvändigt.
SvaraRaderaDet är ett svårt beslut, ett beslut som ni måste ta. Själv kan jag inte förstå hur vi kunde skjuta på det så länge, det funkade ju ibland, och det fanns hopp.... tyckte man just då, men tillslut tog näringsbristen över och beslutet var inte längre vårt, det var ett faktum bara.
Åh vad söt han är Lisa!! Hur lång är han nu? Ni verkar ha det så jobbigt, jag har förstått att vi är lyckligt lottade. Inte för att hon är stor i maten men hon visar då intresse för mat iallafall. Kram Lenita
SvaraRadera