...det är det som kallas livet. Imorses var jag less på allting. Harry var blek och trött och inte alls på humör. Saturationen har gått ner och han äter inte bra. Ingen bra dag alls. Men, dagar kan ändras!
I eftermiddags gjorde jag och Harry entré på BVC. Vår sköterska säger att Harry är ett riktigt praktexemplar! Han ligger perfekt på kurvan för både längs, vikt och huvudomfång. När det gäller hans utvekling är han tidig =) Han ler och jollrar, han har ett symmetriskt kroppspråk och han känner av turtagning när vi pratar med honom. Han har även hittat sina häner och han stoppar dem mer än gärna i munnen. Detta gör barn för att jobba bort sin kräkreflex och för att flytta den till svalget. Det kallas att de desensibiliserar tungan tror jag hon sa....Hade jag ingen aning om iaf..Hur som från att ha en dålig dag lämnade jag BVC som en riktigt stolt mamma! Duktig prins jag har!! Att få lite beröm och se det friska i honom när jag hade en dålig dag var precis vad jag behövde!!!
Hej
SvaraRaderaJag läser med intresse om er lille Harry, jag är moster till Abbe (Heja Abbe-bloggen) och minns hur jobbigt dom hade det.
Roligt att den lille killen mår så bra som han mår efter en jobbig start i livet.
Lycka till!