Nu åker vi om några få timmar. Jag borde sova för länge sedan men kan inte. Jag har liksom vant mig vid att vara hemma nu och blivit väldigt bekväm i situationen. det känns inte alls lockande att åka tillbaka till sjukhuset nu.
Hoppas att medicineringen funkar och vi får åka hem fort igen. Den här vistelsen blir säkert bara kortvarig och antagligen får vi ha honom hos oss hela tiden men det känns ändå väldigt jobbigt. Nu har vi vant oss vid att alltid vara tillsammans och blivit till en liten familj. Vi känner Harry nu, hans personlighet och karaktär. Att behöva lämna ifrån sig honom igen oavsett om det blir denna veckan eller i framtiden känns oerhört tungt. Det är en känsla som det är svårt att sätta ord på. Vetskapen att det är för hans bästa de måste undersöka, testa, operera gör att man är väldigt tacksam mot dessa läkare, samtidigt som mamman i mig vill springa därifrån med honom för att skydda honom från allt ont som operationer osv för med sig.
Jag har svårt att släppa ifrån mig prinsen nu inatt. Han sover alltid i sin egen säng men inatt har jag god lust att bara få gosa med honom hela natten. Tyvärr tror jag att det resulterar i dålig sömn för både mig och Harry och trötta är det sista vi vill vara imorgon...
Det är rörande att läsa det du skriver. Mycket känslor som kommer tillbaka. Jag håller tummarna för er lilla familj, och tror att det kommer att gå bra.
SvaraRaderajobbigt att behöva åka tillbaka
SvaraRaderaJag måste säga att du har en förmåga att
uttrycka tankar och känslor på ett mycket
rörande men samtidigt tydligt sätt.
Det märks mellan raderna att du är en så
stark mamma. En mamma som Harry behöver.
Livet är en bergodalbana av skit o skär lycka, har någon sagt..
I bland tänker jag själv att vad som än händer med mitt barn har jag fått uppleva den bästa känslan som finns... att bli mamma till ett litet barn. Att se kärleken i barnets ögon.
lycka till på sjukhuset nu! /maria